Om mens

I vilken ålder mensen kommer skiljer sig från person till person. För de flesta brukar mensen komma någon gång mellan 9 och 16 års ålder. Får du mens tidigare eller senare kallas det för tidig eller sen pubertet. Kontakta elevhälsan, en ungdomsmottagning eller en vårdcentral om du inte har fått din första mens när du har fyllt 16 år.  Puberteten kan då sättas igång med hjälp av hormoner om det behövs.

Hur känns det att få mens?

Första mensen kan vara någonting som gör dig glad och som du längtat efter. Men det kan också kännas som en stor omställning, och en del tycker att det är jobbigt.

Många är osäkra på vilket mensskydd de ska använda och en del tycker att det känns svårt att prata om mens med en vuxen hemma.

Att mensen kommer är ett tecken på att din kropp mår bra och utvecklas som den ska. När du har fått din första mens är du könsmogen. Det betyder att du kan bli gravid om du har oskyddat samlag med någon.

Mens kan förstärka känslan av könsdysfori

Att ha könsdysfori betyder att din kropp inte stämmer överens med din könsidentitet. Då kan det kännas extra jobbigt att få mens, eftersom det kan förstärka den känslan. Kontakta en ungdomsmottagning eller elevhälsan om du känner så. Du kan läsa mer om könsdysfori på 1177.

Mensen kommer oftast en gång i månaden, men det är vanligt att ha oregelbunden mens, speciellt under de första två åren.

Hur mycket du blöder och hur många dagar du har mens skiljer sig från person till person. De flesta har mens i tre till sex dagar och blöder ungefär en halv deciliter blod under hela den mensperioden.  

Färgen på mensen brukar vara brunaktig i början och i slutet av mensen.
Där emellan är den olika nyanser av röd.

I äggstockarna finns äggceller. Varje månad mognar en äggcell till ett ägg. Samtidigt bygger kroppen upp en mjuk slemhinna i livmodern.

När ägget släpper från äggstocken kallas det ägglossning. Om ägget inte blir befruktat av spermier behövs inte den mjuka slemhinnan längre. Då kommer den ut som blod genom slidan, och det är det som är mensen.

Du kan läsa mer om hur mensen fungerar på 1177.

Att blöda mycket vid mens kallas riklig mens.

Tecken på att du har riklig mens kan vara ett eller flera av följande:

• Du blöder i mer än sju dagar.
• Du blöder igenom dina mensskydd.
• Du måste använda dubbla mensskydd för att det inte ska läcka. Till exempel både binda och tampong.
• Du blöder igenom eller behöver byta dina mensskydd även på natten.
• Du har klumpar av blod i mensen.

Riklig mens kan göra att du får låga järndepåer. Då kan du känna dig orkeslös, få svårt att koncentrera dig och bli mer andfådd eller få hjärtklappning när du idrottar. Om du tror att du har låga järndepåer på grund av riklig mens är det viktigt att du söker vård.  

Kontakta elevhälsan, en ungdomsmottagning eller en vårdcentral om du har riklig mens. Då kan du till exempel få hjälp med tabletter eller hormonella preventivmedel.

Preventivmedel som innehåller hormoner gör att du blöder mindre eller kan slippa mensen helt. Till exempel p-piller, p-ring och hormonspiral. Du behöver inte vara sexuellt aktiv för att använda sådana preventivmedel.

Du kan läsa om riklig mens på 1177. 

Ibland kan du behöva byta preventivmedel

För en del kan preventivmedel som minipiller, mellanpiller eller kopparspiral göra att det blöder mer eller oftare än vanligt. En del upplever också att mensvärken blir värre. Prata med den läkare eller barnmorska som skrev ut preventivmedlet om det stämmer in på dig. Då kan du behöva byta till en annan sort eller metod.

Det är vanligt att få ont i magen innan eller under mensen. En del mår också illa, får ont i ryggen, låren eller huvudet. För de flesta hjälper receptfria värktabletter. För att få så bra effekt som möjligt kan du kombinera ibuprofen och paracetamol och ta dem tillsammans.

Om receptfria värktabletter inte hjälper, eller om du har så ont att det begränsar dig i din vardag, ska du söka vård. Du kan kontakta en ungdomsmottagning eller elevhälsan.

Läs mer om mensvärk.

PMS

En del mår dåligt dagarna innan mens. Man kan till exempel bli irriterad, arg, ledsen eller trött. Det kallas för premenstruella spänningar eller PMS.

En del påverkas så mycket innan mensen att de blir deprimerade eller känner att de inte vill leva längre. Då har man stark PMS, eller PMDS som det kallas.

Du kan läsa mer om PMS och PMDS på 1177.

Nej, du behöver inte ha mens om du tycker att det är jobbigt eller mår dåligt dagarna innan eller under mensen. Du kan slippa mensen helt med hjälp av olika hormonella preventivmedel. Det är inte farligt eller dåligt för kroppen.

Du kan läsa mer om att slippa mensen här.

Det finns flera olika mensskydd att välja mellan. Du kan välja storlek på till exempel bindor och tamponger efter hur mycket du blöder.

Du kan läsa mer om de olika mensskydden här.

Det går bra att ha sex under mensen om du och den du har sex med vill det.
Ett tips för att skydda till exempel lakan från blodfläckar är att lägga en handduk under er, eller att ha sex i duschen.

Det är ovanligt, men det går att bli gravid under mensen. Spermier kan överleva i livmodern upp till sju dagar, så om du har ägglossning kort efter mensen kan du bli gravid.

Kan man ha mens när man är gravid?

Du kan inte ha vanlig mens när du är gravid. En del får små blödningar under den första delen av graviditeten, men det är alltid mindre än en vanlig mens.

De flesta som använder p-piller gör inget uppehåll för att ha mens. Däremot kan det ibland uppstå en blödning ändå. Det är ingen vanlig mens, utan det sker när en tunn slemhinna lossnar så att det blir en liten blödning. När det händer ska du göra ett uppehåll och inte ta p-piller på fyra dagar. Då låter du slemhinnan blöda ut. Sedan kan du fortsätta att ta p-pillren som vanligt.

Prata med en förälder, äldre syskon eller en trygg vuxen i din närhet om du har frågor om mens.

Du kan också prata med skolsköterskan om du går i skolan, eller någon på en ungdomsmottagning.